Drive far away
Har ni nånsin fått den känslan att man saknar nåt så mycket att man tillslut känner sig desperat efter det? En sån känsla har jag just nu. Det är inte speciellt trevligt och att göra sig av med känslan är så när som en omöjlig uppgift. Man vill liksom inte bete sig på sättet man gör, men ändå gör man det. Utav vilken anledning? Är det så vi människor bli när vi bävar efter något som inte går att nå? Vi blir djuriska och slåss med nävar och klor för att få det vi vill ha.
Oj vad det blev lite konstig parallel med det jag första började med där...
Just nu känner jag för att sätta mig i bilen, köra tills bensinen tar slut och se vart jag hamnar. Helt seriöst. Men vänta nu, det finns ju redan planer för morgondagen. Så det får ju vänta med dom planerna.
Vad händer på nyår vänner? ♥
