Stressad till 1000
Fint att ångesten kommer perfekt till lovet som egentligen skall assosieras med ledighet och att man har massa med tid till att sova och bara ta det lugnt. Nej istället vaknar man mitt i natten av att man känner stress av att ett projekt som skall presenteras på fredag, i aulan, för 60 pers inte riktigt är färdigt.
Fan att det ska bli så.. varför ska jag ens ta upp det och sitta och tänka på det ännu mer? Man ska försöka stänga av allt och bara göra det. Sen är det ju över! Aldrig mer igen!
Inte nog med att man var stressad över det, utan när man inte har fått sina sömntimmar dör hjärnan och kroppen ganska ordentligt när det inte finns någon ork kvar. Det känns som om man bara skiter i allt och det är just så jag känner just nu, jag skiter den jäkla projektet, fn-dagen och att man ska hinna göra massa annat, samtidigt som jag går runt med ont i magen.
Är nervös eftersom jag ska köra halkan imon men samtidigt inte så mycket. Det är väl mer att den där fega jäkeln i en säger att man vill ha någon annan med sig, någon man känner, så att man inte skall känna sig ensam.
Inlägget idag blev en sorts avreagerings text och jag förstår om ni som läser detta, ni få, inte har orkat ner till dessa rader men för mig själv så var denna tid ganska skön. Att få skriva av sig litegrann, även om mycket finns kvar. Känns som att jag går med en bubbla inom mig som kan spricka vilken sekund som helst och jag vill helst inte uppleva hur det är om den skulle göra just detta.
Måste även berätta något hemskt som hände idag när jag åkte hem från min träning. När vi nästan skall svänga in på sista vägen hem ser jag att det plötsligt springer något djur över vägen längre fram. Bilen som är framför oss, med hästsläp börjar bromsa och pappa skojar först och säger att "Han är nog inte van att köra en sån". När vi kommer lite närmare märker vi att bilen som kommer i andra körfältet har kört på djuret, som var en katt.
Det var så fruktansvärt hemskt att se. Vi tror att den smält i sitt huvud ganska ordentligt för den dog inte omedelbart, istället ryckte den och nästan hoppade. Usch!
Fan att det ska bli så.. varför ska jag ens ta upp det och sitta och tänka på det ännu mer? Man ska försöka stänga av allt och bara göra det. Sen är det ju över! Aldrig mer igen!
Inte nog med att man var stressad över det, utan när man inte har fått sina sömntimmar dör hjärnan och kroppen ganska ordentligt när det inte finns någon ork kvar. Det känns som om man bara skiter i allt och det är just så jag känner just nu, jag skiter den jäkla projektet, fn-dagen och att man ska hinna göra massa annat, samtidigt som jag går runt med ont i magen.
Är nervös eftersom jag ska köra halkan imon men samtidigt inte så mycket. Det är väl mer att den där fega jäkeln i en säger att man vill ha någon annan med sig, någon man känner, så att man inte skall känna sig ensam.
Inlägget idag blev en sorts avreagerings text och jag förstår om ni som läser detta, ni få, inte har orkat ner till dessa rader men för mig själv så var denna tid ganska skön. Att få skriva av sig litegrann, även om mycket finns kvar. Känns som att jag går med en bubbla inom mig som kan spricka vilken sekund som helst och jag vill helst inte uppleva hur det är om den skulle göra just detta.
Måste även berätta något hemskt som hände idag när jag åkte hem från min träning. När vi nästan skall svänga in på sista vägen hem ser jag att det plötsligt springer något djur över vägen längre fram. Bilen som är framför oss, med hästsläp börjar bromsa och pappa skojar först och säger att "Han är nog inte van att köra en sån". När vi kommer lite närmare märker vi att bilen som kommer i andra körfältet har kört på djuret, som var en katt.
Det var så fruktansvärt hemskt att se. Vi tror att den smält i sitt huvud ganska ordentligt för den dog inte omedelbart, istället ryckte den och nästan hoppade. Usch!
Kommentarer
Trackback
